SFI Laholm
20181219
Samhäll/människo och kunskapsyn enligt Roussseau!
https://www.slideshare.net/johoedu/jean-jacques-rousseau-5591041https://www.slideshare.net/johoedu/jean-jacques-rousseau-5591041
20181026
NYA PUBLIKATIONER FRÅN SKOLVERKET
Nedan hittar du de publikationer som har tillkommit under perioden 20181019 -
2018-10-26.
Uppdrag om insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever -
våren 2018 Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att stärka
utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat
modersmål än svenska. Dnr U2017/00300/S
Ämne: Nyanlända
Serie: Regeringsuppdrag
Finns nu som PDF
>>> Läs mer om publikationen här:
>>> http://www.skolverket.se/publikationer?id=3993
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen. Lärande
exempel från sfi och yrkesutbildning.
Fältstudier från fem vuxenutbildningsorganisationer våren 2018 som belyser
utmaningar och möjligheter i utbildning av vuxna nyanlända som ofta har kort
utbildning. Fokus är framför allt på yrkesinriktad utbildning i kombination med
kurser som syftar till att stärka språk- och kunskapsutvecklingen.
Ämne: Barn och elever med utländsk bakgrund, Kompetensutveckling, Nyanlända, Vuxenutbildning
Serie: Rapporter
Finns nu som PDF
>>> Läs mer om publikationen här:
>>> http://www.skolverket.se/publikationer?id=3994
Uppdrag om insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
elever - hösten 2017 Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för
att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för
elever med annat modersmål än svenska (U2017/00300/S)
Ämne: Nyanlända
Serie: Regeringsuppdrag
Finns nu som PDF
>>> Läs mer om publikationen här:
>>> http://www.skolverket.se/publikationer?id=3995
Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända -
hösten 2018 Redovisning av uppdrag att genomföra insatser
för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
behov för elever med annat modersmål än svenska (U2018/00404/S)
Ämne: Nyanlända
Serie: Regeringsuppdrag
Finns nu som PDF
>>> Läs mer om publikationen här:
>>> http://www.skolverket.se/publikationer?id=3996
20181023
Beslut vid regeringssammanträde den 26 juli 2018
Kommittédirektiv
En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet
20180816
Inspiration och stöd i arbetet
Arbetar du i skola eller vuxenutbildning? Hitta nya arbetssätt, inspireras av andra
och ta del av Skolverkets samlade stöd för att få hjälp med alla de utmaningar
du möter.
Grundläggande litteracitet för vuxna andraspråksinlärare
Materialet består av fristående webbtexter och ett 20-tal filmer, samt en
kunskapsöversikt i bokform. Använd materialet för självstudier eller i skolans
kollegiala utveckling.
20180810
skolverkets info till lärare och rektor
Planera och följa upp inom svenska för invandrare (sfi) Lärare och rektor
201808
Bedömning för lärande
5 föreläsningar med Gudrun Erickson om bedömning för lärande.
Publicerad av skolverket.
Gudrun Erickson -- 1. Uppfattningar om bedömning- Längd: 10:10.
Gudrun Erickson -- 2. Lärande -- Undervisning -- Bedömning- Längd: 11:56.
Gudrun Erickson -- 3. Grundläggande frågor och begrepp- Längd: 17:24.
Gudrun Erickson -- 4. Att tänka på vid bedömning- Längd: 8:50
201807
Kartläggning av eleven inom utbildning i svenska för invandrare
Stödmaterialet behandlar kartläggningen inför studier inom sfi, i förhållande till utbildningen i stort men också vad som kan kartläggas och hur detta kan göras.
201806
Synligt lärande för lärare, föreläsare Martin Karlberg.
201805
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN!
YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra.
Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. Efter ett år fyllt av en i mångt och mycket negativ debatt om den svenska skolan behöver vi alla hjälpas åt att lyfta skolan och alla professionella och engagerade pedagoger år 2014. We are the 21st century teachers and learners.
För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Enligt min mening kan man med fördel som pedagog börja med små steg, för att få in ett nytt pedagogiskt tänk. Börja smått. Välj ut digitala verktkyg som du känner dig trygg med. Börja en av principerna. Bygg vidare. Börja formativt med dig själv som pedagog: Var står du idag? Vad är målet? YES YOU CAN!
DE FEM PRINCIPERNA FÖR BEDÖMNING FÖR LÄRANDE MED TIPS PÅ DIGITALA VERKTYG SOM MAN KAN ANVÄNDA SIG AV
(Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!)
1. TYDLIGGÖRA MÅL OCH KRITERIER
Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. För att veta hur man ska komma till målet måste man först ta reda på var man står. Det är det den formativa bedömningen handlar om. (se princip tre nedan).
Anslagstavlor – exempel på användningsområde: Eleverna kan skapa egna, i smågrupper eller i helklass i dialog med pedagogen. Låt eleverna tolka målen som de står i kursplanen. Vad betyder de? Vad innebär de? Exempelvis kan de få börja med att fundera individuellt och därefter sätta sig i mindre grupper. Sedan kan man samla klassen och grupperna får redovisa vad de kommit fram till.
PADLET http://padlet.com/
LINO http://linoit.com
GLOGSTER http://www.glogster.com/
Skriva gemensamma dokument online:
TITANPAD http://titanpad.com/
TWIDDLA http://www.twiddla.com/
2. SKAPA AKTIVITETER SOM SYNLIGGÖR LÄRANDET
Tänk dig ett klassrum där ingen elev ska räcka upp handen för att svara på en fråga, utan enbart för att ställa frågor. Tävlingsmomentet att svara rätt på en fråga försvinner. Pedagogen kan istället bolla frågor till elever som får öppet resonera kring frågan och frågan kan bollas vidare till nästa elev som kanske har ett helt annat synsätt på frågan. På det här sättet lär sig eleverna gemensamt mycket mer än om de bara svarat rätt eller fel på en fråga.
Diskutera/reflektera online/fånga upp åsikter och tankar anonymt…:
MENTIMETER https://www.mentimeter.com/
SOCRATIVE http://www.socrative.com/
ANSWERGARDEN http://answergarden.ch/
POLLEVERYWHERE http://www.polleverywhere.com/
Synliggöra via bloggar och wikispaces:
WORDPRESS http://wordpress.com/ (Största webbplattformen i världen)
MOOBIS http://moobis.se/ (Baserad på WordPress, enklare variant skapad för skolbruk)
BLOGGER http://www.blogger.com/ (Google)
WIKISPACES http://wikispaces.com/ ("social writing plattform for education")
3. ÅTERKOPPLING SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT
Måldialoger: ”En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra frågeställningar att luta sig mot är:
-
Vad menas med att…?
-
När behöver du kunna det?
-
Hur kan du göra för att lära dig?
-
Vem kan du lära dig med?
-
Hur kan du visa att du kan?
-
När vet du att du verkligen kan?”
Måldialoger kan du låta eleverna arbeta med t ex med hjälp av tankekartor, gemensamma samarbetsytor m.m:
POPPLET http://popplet.com/
PEARLTREES http://www.pearltrees.com/
BUBBL.US https://bubbl.us/
DRAWITLIVE http://www.drawitlive.com/
TODAYSMEET http://todaysmeet.com/
4. AKTIVERA ELEVERNA SOM LÄRRESURSER FÖR VARANDRA
Forskning visar att både hög- och lågpresterande elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik, om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. I skolan går det att systematisera processer där eleverna lär av varandra i olika former av kamratbedömning.
Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.
TIPS:
”Two stars and a wish” är ett välkänt arbetssätt för kamratbedömnin/kamratrespons.
Eleverna fokuserar på att vid responsen börja med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish). För att ”two stars and a wish” ska fungera riktigt bra krävs att läraren själv använder modellen i sin feedback till eleverna så att de kan utveckla stategier för hur det kan se ut. Det krävs också att man som lärare strukturerar upp arbetet och styr in kamratresponen på det som den ska beröra, dvs. innehållet. Ge gärna eleverna frågestöd och konkreta tips på vad de kan lyfta i responsen.
Åsa Kronkvist har sammanställt ett gediget material om att samarbeta online med tillhörande instruktionsfilmer. Hon nämner verktyg som jag länkar till under tidigare rubriker i inlägget, som t ex Todaysmeet och Corkboard. Andra sätt att samarbeta online är att skapa Facebooksidor för gemensamma diskussioner/reflektioner eller varför inte använda sig av Twitter? Att skapa wikis och låta eleverna spela in instruktionsfilmer åt varandra är andra sätt som Åsa tipsar om på sin sida.
5. AKTIVERA ELEVEN SOM ÄGARE AV SIN EGEN LÄRPROCESS
Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete.
Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.
Att lära sig värdera och bedöma sina egna prestationer och lärandestrategier är att lära sig lära sig själv. I takt med stigande ålder och mognad är det rimligt att eleverna tar över mer och mer av granskningen och bedömningen av sina egna arbetsinsatser. Det är emellertid något de behöver lära sig göra och de behöver lära sig tekniker för det.
Eleverna kan få skapa egna bloggar, wikis eller varför inte en voki eller en ljudinspelning i Audacity eller något annat webbaserat verktyg? De kan också skapa digitala portfolios där de samlar sina arbeten och reflektioner, som i en egen mapp någonstans på nätverket. Här kommer tre andra tips om webbaserade verktyg från Free Technology for Teachers.
Det flippade klassrummet då? Framförallt ger det flippade klassrummet möjligheter och tid till ett formativt arbetssätt, det flippade klassrummet är därmed också ett formativt klassrum, använt på ”rätt” sätt. Det handlar inte enbart om att spela in sina genomgångar i förväg, utan innehåller så mycket mer. Här kommer några riktigt bra länkar som handlar om flippade klassrum:
Nybörjarguide för det flippade klassrummet – Karin Brånebäck
Daniel Barker – film om det flippade klassrummet
Bedömning för lärande: Flippa klassrummet – så mycket mer än bara filmen
YES WE CAN!
Inspiration till detta inlägg kommer från:
http://www.slideshare.net/mrskog/it-verktyg-som-synliggr-lrandet
http://www.slideshare.net/ingelalundh1/bedmning-fr-lrande-5-nyckelstrategier-knyta-praktisk-vning-till-14261729
http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/1
http://www.sydsvenskan.se/sverige/eleverna-far-bedoma-sig-sjalva/
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178254!/Menu/article/attachment/5a.NT-inspiration.pdf
201805
I länken nedan hittar du tips och ideer på formativa bedömningstekniker :
https://www.scribd.com/doc/278721200/50-Enkla-Formativa-Bedomningstekniker-bara-Det
201804
201803
https://www.youtube.com/watch?v=ULdghJ9-w5w
Kolla gärna på SFI bloggen med tips på föreläsningar från skolverket och stockholmhs universitet.
27 Nov 2017: SFI laholm 14 Feb 2015: SV2006
December 2017
Reflektionsfrågor till nästa gruppmöte:
-
Hur kan eleverna involveras i planering?
-
Hur tydliggör vi mål och kunskapskrav?
-
Hur synliggörs elevernas lärande?
-
Hur kan vi arbeta med olika bedömningstekniker?
-
Det finns mycket info, länkar och filmer på hemsidan och är det nåt du har fastnat så är vi tacksamma om du delar med dig.
-
Om du har beställt en litteratur om Formativ bedömnning som kan du ta den med dig och berätta lite om.
-
Du har säkert inte hunnit läsa hela boken men delar av den har du säkert hunnit med och det vill vi gärna höra om.
-
Skriv gärna ett par citat ur litteraturen som du fastnat extra för och ta med dig till nästa SFI-möte dvs torsdagen den 7 december.
- Vi ses på torsdag!
Läs också SFI blogg!
https://sfi.n.nu/sfi-laholm-2
Formativ bedömning
Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära.
Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. I nedanstående figur betraktas bedömning som en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt.
En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. De tre frågor som måste ställas av elev och lärare är:
- Vad är målet?
- Hur ligger jag/eleven till?
- Hur ska jag/eleven gå vidare?
Med dessa tre frågor som grund beskrivs nedan fem nyckelstrategier för formativ bedömning. I dessa är både eleven, klasskamraterna och läraren viktiga aktörer.
Vad ska eleverna lära sig?
I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna. Det är viktigt att eleverna får möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna.
Vad kan de redan?
Det är väsentligt att undervisningen utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått, det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Kvaliteten på de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor som ställs i klassrummet har betydelse för om eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Med utgångspunkt från den information läraren samlar in om elevernas kunskaper kan läraren göra ändringar i sin planering och undervisning för att bättre kunna möta elevernas behov och förutsättningar.
Hur ska eleven göra för att komma vidare?
Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen fungerar när den kan användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen.
Hur kan eleverna stödja varandras lärande?
När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning.
Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?
Elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet kan stärkas genom att eleven ges möjlighet att lära sig att själv bedöma sitt arbete.
Läs mer om formativ bedömning och hur det samspelar med den summativa bedömningen i stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan.
Källa: www.Skolverket.se
Filmer (föreläsning om bedömning)
Här kommer tips om filmer om bedömning för lärande och likvärdighet
Det är ett par föreläsningar som Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, kört om bedömning för lärande och likvärdighet. Föreläsningen speglar i hög grad hur lärares bedömningsuppdrag har utvecklats och förändrats sedan 1990-talet. Gudrun Erickson har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. Hennes föreläsning har filmats och delats upp i fem delar. Till varje del hör ett filmat samtal mellan lärare i grundskolan som diskuterar föreläsningens innehåll och budskap. Lärarna som deltar i samtalet kommer från två olika skolor i Sandvikens kommun.
De fem delarna i Gudruns föreläsnngar är;
- Uppfattningar om bedömning + lärardiskussionGrundläggande frågor och begrepp + lärardiskussionVarför elevmedverkan vid bedömning? + lärardiskussion
- Att tänka på vid bedömning + lärardiskussion
- Lärande, undervisning och bedömning + lärardiskussion
Källa:
Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Formativ bedömning stärker lärandet
Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och handlar till stor del om lärarens undervisningsfilosofi. Det kan vara en väldig omfattande förändring i fall man jobbar i en mer ”traditionell” undervisningskultur menar Alli Klapp, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.
1. Hur stor betydelse har provet för betyget?
Det står inte i några lagar eller regler hur stor betydelse provet har. Det nationella provet är framför allt ett stöd för läraren, för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning över hela landet.
Läraren kan inte sätta betyg enbart utifrån resultatet på provet, eftersom provet inte prövar elevens kunskaper mot hela kunskapskravet. Eleven kan prestera bättre eller sämre av olika skäl. Därför måste lärarens övriga underlag om elevens kunskaper vara så rikt som möjligt. Ett nationellt prov är inte ett examensprov.
2. Kan man få ett annat slutbetyg än provbetyget?
Ja. Lärare måste alltid hantera provresultatet med omdöme när de bedömer enskilda elevers prestationer och sätter betyg. Ibland presterar elever bättre än normalt på provet, ibland sämre. Det vanligaste är ändå att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens tidigare egna bedömning. Om elevens resultat avviker, måste läraren avgöra om det är den tidigare bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen. Läraren kan både höja och sänka betyget. Det är alltså fel att ”nationella prov bara kan höja inte sänka betyget”.
3. Har lärare skyldighet att informera eleven om resultaten på varje delprov?
Ja, det är en fråga om rättssäkerhet för eleven. Eleven bör få se sitt prov och hur det har bedömts. Även eventuell vårdnadshavare kan ta del av elevens prov. Vid uppföljning av resultat med elever är det viktigt att läraren ser till att uppgifter inte sprids.
Källa:
Titta på filmer om formativ bedömning!
Information om NP till elever i utbildning i svenska för invandrare (sfi)
I informationsbrevet kan du som elev läsa om syftet med slutproven i utbildning i svenska för invandrare och om hur proven genomförs. Lärare kan hämta brevet här för att dela ut till eleverna.
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/sekretess
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/anpassning
Genomförandet av nationella prov
Med varje nationellt prov följer en lärarinformation. I lärarinformationen finns anvisningar för hur genomförandet av proven ska gå till. Skolan behöver ha rutiner för att proven ska kunna genomföras
säkert och enligt anvisningarna.
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/genomforande
(Länk til filmen) https://youtu.be/QXpD8Unb15o
Om en elev inte får godkänt på ett delprov
Ibland kan en elev få godkänt resultat på hela provet trots att hon eller han inte fick godkänt på ett av delproven. Det här beror på att resultatet på ett delprov som inte når upp till godkänt kan kompenseras av goda resultat på övriga delprov. Anledningen till det här är att de enskilda delproven inte ger lika mycket information om elevens kunskaper som provet i sin helhet.
Att en elev inte får godkänt på ett delprov behöver inte betyda att han eller hon inte uppfyllt den delen av kunskapskravet. Det kan uppstå situationer som kan försvåra för elever att prestera på bästa sätt vid provtillfället. Proven är en del av lärarens bedömning, men läraren ska använda allt tillgängligt underlag för att bedöma om eleven uppfyllt kursplanens kunskapskrav.
Relationen mellan provbetyg och betyg
När en elev har genomför ett nationellt prov får hon eller han ett provbetyg. Provbetyget ger information om elevens samlade kunskapsnivå i förhållande till det som provet prövat. De kunskaper eleven visat genom det nationella provet är en del av det underlag som lärare beaktar när de sätter betyg.
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/provbetyg/relationen-mellan-provbetyg-och-betyg-1.224495
Individuell studieplan
Stödmaterial
